Självhushållning

Välkommen att följa min resa mot målet - att leva av orden och jorden. Jag strävar mot självhushållning och självvalt arbete. Jag strävar mot frihet och ansvar, mot medvetenhet och samklang. Måtte var och en finna sitt eget nirvana, eldorado eller utopi. Måtte vi aldrig sluta drömma.

fredag 4 december 2020

Vaxa tyg och slipp plast

Att göra sina egna vaxade dukar och slippa plast- och aluminiumfolie i köket är inte svårt. Klipp till ett tyg. Strö över vax. Lägg mellan två bakplåtspapper och skryk till vaxet smält. Går också att lägga på plåt i ugnen.
Finemang för diverse förvaring av mat och dessutom bär dina tyger på minnena från sitt tidigare liv. Något som kan förgylla vilken vardag som helst :-)

fredag 20 november 2020

Hjälpande hand av en snusmumrik

Vissa berg känns verkligen oöverstigliga på egen hand. Övermäktigt och omöjligt att mäkta med. Då kommer det väl till pass med en besökande snusmumrik som ber om att få hjälpa till. Det tog oss tre timmar att grepvända hela ytan som legat täckt och som ska bli mitt lanne.
Efter vändningen östes det på organiskt material. Sen har jag gödslat med hönsgödsel och köksträdgårdsnäring och återigen täckt ytan för att maskar och övriga nedbrytare ska få jobba på. Det är samarbetet som gör det, som får oss att mäkta med. Jag är så tacksam!

söndag 15 november 2020

Vedspismickel

För att få jämnare värme i ugnen och för att skydda spistaket är det bra att applicera ugnslera ovanpå ugnen. Ta bort plattor och ringar så du kommer åt bättre.
Ugnslera finns att köpa på bygghandeln och det är bara att blanda ihop leran med det medföljande metallspånet och lägga ut ett jämnt lager med en murarslev. Låt det stå öppet i ett dygn och tre dygn senare kan du börja elda igen lite försiktigt.

tisdag 10 november 2020

Katten boken elden drömmen

Det här. Att läsa en bok vid brasan. Vare sig en är katt eller människa är det en fröjd att få gotta sig i det ljus och ljud som veden ger. Att dessutom ha ordnat denna ved själv ger en extra dimension.
Just nu läser vi Lilian Ryds "Kvinnor i väglöst land" och drömmer om en annan tillvaro, ändå inte helt olik torpets. Lilian Ryds dokumentation av självhushållning för länge sen sträcker ut handen till en sån som mig. Och katterna har inte förändrat sig ett dugg på de hundra åren som lagt sig emellan då och nu.

fredag 23 oktober 2020

Linnés små kuvert av underverk

Att skörda utsäde och spara små drömmar om kommande odlingar i kuvert vikta enligt gammal Linné-sed. Tog med mig ett gäng till avskedsmiddagen på Kretsloppshuset idag.
Nu ska jag hör och häpna ut och anlägga en helt onödig blomrabatt. Eller ja, temyntan går ju att skörda förstås och digitalis, stormhatt och riddarsporre går ju att bruka om en är lagd åt giftmörderskahållet :-)

fredag 9 oktober 2020

Dillkronor, rosenböna och drömmen om ord

 - - -

Det är få saker som gör en självhushållarwannabe så lycklig som skörden av eget utsäde till kommande odlingar. Att få landa efter en arbetsvecka i kapitalismens trista energier och framför brasan få sprita dessa fantastiska smycken:



Rosenbönan har gett mig både vackra blommor, goda harricot verts och nu när skidan börjar torka kan jag skörda de jag har sparat till eget utsäda till nästa år - fantastiskt!

Dill har jag inte ens sått i år. Den självsådde sig så fint ändå. Jag har kunnat skörda dill hela sommaren och nu har jag massor av kronor att ta rätt på med mogna frön att både mortla för krydda och spara för utsäde.



Vi väljer våra vägar. Jag väljer brasan, katternas kurr och hundens förnöjda suckande som en trivsam kuliss när jag skördar frukterna av odlandet. Jag längtar skrivande. Men var sak har sin tid.
- - -






onsdag 16 september 2020

Att gå vall med visan

 - - -

Två gamla vallvisor från Eda ropar inom mig. Jag har försökt att lägga in dom här men det verkar inte funka. När tillvaron är som allra gemytligast, djuren äter sig fram genom landskapet och rovdjuren förvarnas att hålla sig borta genom sången. Mina älskade getter. Hur kan en leva utan!


Det fanns en tid när det som betydde något var verkligt, påtagligt. Det handlade om känslor och överlevnad. Inga fasader, ingen kommers. Det enkla fick vara fantastiskt. Somliga skulle kalla mig bakåtsträvare. Själv tänker jag att jag skalar av, väljer bort det som inte ger mig känslomässig utveckling. Kanske är det därför som lockropen genom skogen lämnar kärleksspår i mig.

- - -