Kattförstånd

Jag resonerade med katterna i morse och i sann demokratisk anda så antog vi kattismen i huset; vi har varje dag rätt av vara katt, att göra det som faller oss in helt enkelt.
   Varje morgon efter katternas frukost så vill de gå och lägga sig och kura. Det går väl inte har jag hävdat, det är ju dags att kicka igång dagen. De tittar oförstående på mig. Varför då? Och jag blir svaret skyldig.

Om man gör det som man verkligen vill göra så blir det ju attan så mycket bättre, roligare och inspirerande. Som att fånga en näbbmus och bära in den död, eller ta in en slingrande daggmask. Det är as-kul tycker Sam och Moz som så duktigt har lärt sig att gå in och ut själva genom kattluckan. Och likväl som jag odlar min egen mat så ska det väl inte föraktas att de skaffar sin egen mat, även om det mest är lek ännu.
   Totalt fria gör det sådant som behagar dem, något som de inte verkar lida nämnvärt av. Jag kan inte annat än att se och lära. Leken, vi borde aldrig glömma leken.