Atlas in my heart

Måndag morgon är aldrig särskilt tung. När man får komma tillbaka till skolan. Idag har vi haft odlingsfilosofi, pratar om olika ideologier som organisk-biologisk odling och om biodynamisk odling. Inte läser jag i stjärnor och planeter som biodynamikerna men de är ena hejare på kompost. Det ska jag också bli.

Det var också dags för en tredje sådd av allehanda grödor. Jag sådde melon, lavendel och salvia. Drivbänkarna gjordes också i ordning och lök och purjo fick flytta ut för nu börjar det bli trångt i kupolväxthuset.


Direkt efter skolan bar det av till Kalvhöjden för umgänge med dessa trevliga varelser. Idag var det min tur att rida ardenner, utan sadel:



Det blev en skogsritt i solen, genom mossig skog och på grusvägar mjuka av tjällossning. Barbacka skritt och trav. Håll i manen bara, men visst kändes det som att jag skulle glida av några gånger. Atlas är den första ardenner som jag rider. Trots sina unga sex år kändes han stabil och trygg. Tillbaka i hagen fick jag en gigantisk hov på foten och väntar på blånaden som pulserar. Men det var inte meningen. Han är en snäll häst.


Kvällen avslutades med att anlägga ett trädgårdsland och vända ner den hästgödsel jag hämtade i hagen efter ritten.

Lång härlig dag. Imorgon fortsätter det.

.