Matens Pris

Är tillbaka i klassrummet, mitt andra hem de senaste tre åren. Västerås folkhögskolas källare inhyser Kulturentreprenörerna och jag är här för att fixa dongel så jag kommer in för det politiska samkväm som jag är med och arrangerar på söndag. Kunde inte motstå frestelsen att slå upp min laptop vid ståbordet och surfa lite, som i gamla tider. Dörrklockan ringer, det välbekanta ljudet. Här är man alltid hemma. Underbart.

Har spelat in ett Tänkvärt-avsnitt på radion idag, om matens pris. Detta är texten:

Jag har tänkt på det där med mat. Födan som har blivit så obetydlig för oss. Vi behöver den fortfarande, men vi behöver inte oroa oss för att hitta den. De flesta av oss i västvärlden behöver aldrig vara oroliga för att inte ha mat på bordet.

Maten har blivit så obetydlig att vi faktiskt inte bryr oss så mycket om vad vi stoppar i oss. Bara vi blir mätta och det smakar gott så sväljer vi gärna ner vad som helst. Den kan innehålla kemikalier och bekämpningsmedel, vara stressuppdrivet med konstgödsel och vitaminfattigt, eller smaksatt med laboratorieframtagna essenser, som gör så att burgaren smakar likadant över hela jordklotet. Vi har till och med gått så långt i vårt avståndstagande till maten, att vi helt skärmar oss från outhärdliga djurförhållanden.

På femtiotalet gick 40 % av vår inkomst till föda. Idag är siffran nere i 10 %. Det vi stoppar i oss, som i mångt och mycket bestämmer hur vi mår fysiskt och psykiskt, är inte mer värt än 10 % av vår inkomst.

Och de flesta uttrycker ändå att maten är för dyr. Jag tycker att den är för billig. Bra näringsriktig mat, som är tillverkad på ett juste sätt för människa, natur och djur kan inte kosta några ören att tillverka – så är det bara, enkel ekvation.

Jag vet människor som lever under devisen: gratis är gott. Men efter gratis är gott skulle man kunna sätta ett likhetstecken och säga: någon annan betalar. För det är alltid så. Någon annan betalar med sin hälsa, sin dåliga lön, sitt liv eller sin närmiljö. Ska saker och ting vara billiga så måste någon betala. Var kommer denna egoism ifrån?

There is something rotten, för att citera Shakespeare. Men vad gör man åt det? Vems är ansvaret? Politiker, producenter, handeln, konsumenter? Allas, skulle jag säga. Du har också ett ansvar. Lyssna på radioprogrammet Matens Pris, det ligger på nätet, och fundera över ditt eget beteende. Vad är föda för dig?

- - -

Nu ska jag ner på stan och lämna in grejer till Butik Retro. Har börjat rensa ut grejer jag inte behöver, måste börja tänka på flytten, på saker. På att inte ätas upp av sina saker. Och så ska jag hämta ut gaget för Tänkvärt på banken. Och så ska jag köpa ekologiskt garn så att min vän Karin kan lära mig virka garnrosor till min mössa.